söndag, november 23, 2008

Försent för edelweiss

Håkan Hellström, han är nog allt ett geni trots allt.
Hans texter, hans musik, hans konserter, det är en ren fröjd.
Jag älskar dem, allihopa. Dem är underbara.
Jag älskar Håkan.
Om ni nu mot all förmodan inte har hört något från Håkans nya skiva så ska jag berätta för er där ute att den är helt fenomenal, helt genialisk, en klassiker.
Håkans bästa skiva enligt mig, och då är jag även helt frälst av "det är så jag säger det" skivan.
Han har lyckats fånga alla känslor en person kan känna, på en och samma skiva.
Kärlek är ett brev skickat tusen gånger, beskriver nog alla mina tonår på samma gång.
den Olyckliga kärleken, desperationen och hur man vill att en annan person ska känna.
Håkan är kanske inte världens bästa musiker, han är inte den bästa låt skrivaren.
Han tillhör inte samma "nivå" som Bono, Bowie eller Jagger.
Men han har något annat, som dem saknar lite.
Han har desperationen kvar, han förstår oss unga på ett annat vis.
Han är helt enkelt vår tids bästa musiker. För att han förstår oss.
Jag såg Håkan två gånger i sommar, och jag grät lika mycket på båda konsterna.
Det kändes precis som att det vara bara jag där, i publiken, & Håkan sjöng bara för mig.
Det blev för mycket känslor, alla känslorna från tonåren kom fram igen.
Håkan är fenomenal. Det finns bara en Håkan Hellström.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

tänk på att du aldrig är anonym på internet.
Även om du tror att du är anonym så är du inte det.